Kan äntligen säga med säkerhet att jag funnit min man, träffat honom lite titt som tätt senaste åren, på krogen, fest, byn, gemensamma vänner, osv.. 

i September gjorde jag mina första pass själv som utbildad croupier för cherry spelglädje, och där alldeles bakom bordet stod han och förde över energi till mig utan att jag ens visste om det själv. 

han va lite småflörtig men jag reagerade inte speciellt mycket på det då, han var ju inte en kille jag trodde jag skulle falla för.. 

I december var det dags att fira min födelsedag, då ute i vårat nya hem som jag kan kalla "mitt" hus, jag bjöd honom och vi hade en riktigt trevlig kväll tillsammans med massa andra gemensamma kompisar som firade min födelsedag med oss.. även då tänkte jag inte något på ett "oss".. 

innan jul hade vi en filmkväll och juldagarna träffades vi på mitt jobb och det var även då han började spendera mer tid hemma hos mig.. 

18 januari beslutade vi oss för att vi är ett par. 

redan nu har vi fått vardag i vårat förhållande och dom nykära känslorna lyser med sin frånvaro, ganska skönt faktiskt.. 

han jobbar borta och kommer oftast hem på torsdagarna, har även hänt att det blivit helgjobb.. 

men vardagstrots då?

jo, lillfisen börjar ju bli stor, hela 3,5 år nu och trotsen har tagit över vårat hem.. 

det är skrik, bråk, knytnävar i ansiktet, bitmärken på ben och armar, gråt, ja det är inte lätt alla gånger. 

men hon är ju för underbar iallafall, när hon vill lyssna. :)

nu ska jag fortsätta med mitt jobbsökande. 

bild sedan helgen med min saknade, älskade, underbara vän Sara. <3