Kan äntligen säga med säkerhet att jag funnit min man, träffat honom lite titt som tätt senaste åren, på krogen, fest, byn, gemensamma vänner, osv.. 

i September gjorde jag mina första pass själv som utbildad croupier för cherry spelglädje, och där alldeles bakom bordet stod han och förde över energi till mig utan att jag ens visste om det själv. 

han va lite småflörtig men jag reagerade inte speciellt mycket på det då, han var ju inte en kille jag trodde jag skulle falla för.. 

I december var det dags att fira min födelsedag, då ute i vårat nya hem som jag kan kalla "mitt" hus, jag bjöd honom och vi hade en riktigt trevlig kväll tillsammans med massa andra gemensamma kompisar som firade min födelsedag med oss.. även då tänkte jag inte något på ett "oss".. 

innan jul hade vi en filmkväll och juldagarna träffades vi på mitt jobb och det var även då han började spendera mer tid hemma hos mig.. 

18 januari beslutade vi oss för att vi är ett par. 

redan nu har vi fått vardag i vårat förhållande och dom nykära känslorna lyser med sin frånvaro, ganska skönt faktiskt.. 

han jobbar borta och kommer oftast hem på torsdagarna, har även hänt att det blivit helgjobb.. 

men vardagstrots då?

jo, lillfisen börjar ju bli stor, hela 3,5 år nu och trotsen har tagit över vårat hem.. 

det är skrik, bråk, knytnävar i ansiktet, bitmärken på ben och armar, gråt, ja det är inte lätt alla gånger. 

men hon är ju för underbar iallafall, när hon vill lyssna. :)

nu ska jag fortsätta med mitt jobbsökande. 

bild sedan helgen med min saknade, älskade, underbara vän Sara. <3

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

som vanligt så dröjer det mellan inläggen..      som jag skrev på fb, ingen behöver slå mig hårt i ansiktet för att jag ska få känna att jag lever iallafall...  många bollar i luften, den saknade personen som skulle ha varit den ända hjälp...

känner att det mesta är underbart, förlorar man en står tusen åter!! det var mina ord ikväll! ...

Är förhoppninigentaget, eller kanske bara halva? Det finns en, en ända person som verkligen kommer in på djupet, kanske därför det är svårt att vända sig dit? -blir allt lättare när man trycker på den där knappen? Den som bryter allt offentl...

När ett hjärta blöder? Ge mig ett svar på det, kan inte få stopp på smärtan innanför bröstet.. Det gör ont i hjärta & själ när ens 2,5åriga dotter vill att du ska vara en del utav hennes familj och du endast svarar med din tystnad.. det värker ...

Att jag faller för samma skit igen! Tårarna, smärtan och tankarna får vara mitt sällskap inatt igen tills jag lyckas somna. ...